I en by bodde en oskyldig dotter, Sheila hennes namn. Han älskar att leka i skogen. Hennes mamma påminde alltid henne inte för långt in i skogen. Byborna trodde att människor som gick för långt in i skogen aldrig skulle återvända. Insidan av skogen var täckt av tjock dimma. Ingen kan hitta sig hemma om de går vilse. Sheila minns alltid sin mammas budskap. Men han var också nyfiken på att känna det dimmiga området.
Varje gång hon började leka, gav Sheas mor alltid honom en påse med kakor, godis, choklad och en flaska fruktjuice. Sheila kom ofta till gränsgränsen i skogen. Han sitter under ett träd och åtnjuter sin lunch där. Sheila var ivrig efter att komma in i det dimmiga området. Men han var rädd.